*' 1 Oktober '* Cancer Månaden.
De gråa molnen ligger som en tjock hinna över Lund. Metrologerna lovade regn och omkring 14 grader. Känns faktiskt som om det kommer att bli det. Men upplevde världens sjukaste sak när jag var på väg till skolan. Det var som ett mystiskt fenomen, eller som Christoffer säger "Lokalaskurar". Utanför Vandrarhemmet så regnade två meter där jag gick, sen när jag vände mig om så såg jag hur det segnade, plötsligt så slutade.
1 Oktober.. Kan beskrivas med många många ord, men det jag tänker mest på är att det är snart tre år sedan min morfar gick bort i cancer, många vänner fyller år men tyvärr så är man inte i kompiskretsen med dem längre, och det värsta av allt, det är cancer månaden hela oktober.
Min morfar gick bort för 3 år sedan i November efter att ha "bekämpat" cancern i nästan fem hårda år.. Jag var en liten pojke när han fick det, så jag fick veta att han hade cancer ett år innan han gick bort. Det kom som en chock. Men jag är glad att han lyckades besegra den i fem år genom strålning som han fick.. Men som de flesta vet så när man strålas så saktar man ner cancer utspriddningen, men det är sällan man blir helt frisk om det har spridit sig..
Slut disskuterat om den saken, säger bara en sak till, min morfar var den bäste och han var som en pappa för mig <3
Oktober, även kallad cancer månaden.. Det är nu alla disskutioner om att bota cancer m.m dyker upp i tv:n, tidningar och alla annan sorts media.
De har till och med skappat en försäkring ang. bröstcancer. En kvinna mellan 22-33 ska betala 49 kr om året för en försäkring och för 34-60 kostar den 69 k om året, men från 60 och uppåt finns där ingen försäkring mot bröstcancer, och varför finns det inte det? Hörde att kvinnor som hade passerat 60 års åldern var svårare att bota mot bröstcancer än om en kvinna som var 22 år. Tycker verkligen inte att en sån sak stämmer..
Varför just jag började tänka på canser är att min styvmamma har tyvärr fått bröstcancer och ska opereras om en veckan, men tack o lov så har dn einte spridit sig.. Men som vår plikt i familjen s¨måste vi få henne på andra tankar och få henne att inte läsa alla skvallerblaskor om det.. men det är ju svårt medtanke på att det är just Cancer Månaden just nu..
"Se livet från den ljusa sidan"
Klart att man ska göra det, men när det är svårt för en eller någon annan som fungerar det inte.. Men i skolan försvinner allt dystert när man träffas Christoffer, Sebastian, Josefin och resten av gänget.. Man blir som en familj ungefär, oftast sitter jag och sebastian och disskuterat om alla söta små ettor som finns på skolan. Och oftast så brukar, Emmelie, Jenny och alla de andra töserna lägga sig i och säga att sånt får man inte disskutera om.. Men man gör det ändå :)
Förra året vid den här tiden så var allt kaos i skolan. Men sen joinade man Elevrådet och man kom in i en liten förening typ, vi alla hade skoj där när man snackade om allt.
Skolan får mig faktiskt att må otroligt bra. Tack för att Ni finns där och gör min dag otroligt bra ! <3
Nu går man i tvåan, bara ett och ett halvt år till sen tar man studenten , får ju se fram mot det och lägga ner lite kol på skolan så att man går ut med bra betyg.
1 Oktober.. Kan beskrivas med många många ord, men det jag tänker mest på är att det är snart tre år sedan min morfar gick bort i cancer, många vänner fyller år men tyvärr så är man inte i kompiskretsen med dem längre, och det värsta av allt, det är cancer månaden hela oktober.
Min morfar gick bort för 3 år sedan i November efter att ha "bekämpat" cancern i nästan fem hårda år.. Jag var en liten pojke när han fick det, så jag fick veta att han hade cancer ett år innan han gick bort. Det kom som en chock. Men jag är glad att han lyckades besegra den i fem år genom strålning som han fick.. Men som de flesta vet så när man strålas så saktar man ner cancer utspriddningen, men det är sällan man blir helt frisk om det har spridit sig..
Slut disskuterat om den saken, säger bara en sak till, min morfar var den bäste och han var som en pappa för mig <3
Oktober, även kallad cancer månaden.. Det är nu alla disskutioner om att bota cancer m.m dyker upp i tv:n, tidningar och alla annan sorts media.
De har till och med skappat en försäkring ang. bröstcancer. En kvinna mellan 22-33 ska betala 49 kr om året för en försäkring och för 34-60 kostar den 69 k om året, men från 60 och uppåt finns där ingen försäkring mot bröstcancer, och varför finns det inte det? Hörde att kvinnor som hade passerat 60 års åldern var svårare att bota mot bröstcancer än om en kvinna som var 22 år. Tycker verkligen inte att en sån sak stämmer..
Varför just jag började tänka på canser är att min styvmamma har tyvärr fått bröstcancer och ska opereras om en veckan, men tack o lov så har dn einte spridit sig.. Men som vår plikt i familjen s¨måste vi få henne på andra tankar och få henne att inte läsa alla skvallerblaskor om det.. men det är ju svårt medtanke på att det är just Cancer Månaden just nu..
"Se livet från den ljusa sidan"
Klart att man ska göra det, men när det är svårt för en eller någon annan som fungerar det inte.. Men i skolan försvinner allt dystert när man träffas Christoffer, Sebastian, Josefin och resten av gänget.. Man blir som en familj ungefär, oftast sitter jag och sebastian och disskuterat om alla söta små ettor som finns på skolan. Och oftast så brukar, Emmelie, Jenny och alla de andra töserna lägga sig i och säga att sånt får man inte disskutera om.. Men man gör det ändå :)
Förra året vid den här tiden så var allt kaos i skolan. Men sen joinade man Elevrådet och man kom in i en liten förening typ, vi alla hade skoj där när man snackade om allt.
Skolan får mig faktiskt att må otroligt bra. Tack för att Ni finns där och gör min dag otroligt bra ! <3
Nu går man i tvåan, bara ett och ett halvt år till sen tar man studenten , får ju se fram mot det och lägga ner lite kol på skolan så att man går ut med bra betyg.
// Nicke Buregård, Myten där uppe, Legenden där nere
Kommentarer
Postat av: Josefin
Den var jättefin!
Klart vi finns här<3
Postat av: Sebastian
Vi finns alltid här!
Always look on the bright side of life..!
Postat av: Jenny
Är det allt ni tycker vi gör? Klagar?? syft
Trackback
